1 vecka kvar!
Helt galet, magiskt och tragiskt på samma gång.
Jag är så jävla förväntansfull men så jäkla rädd att jag kanske har överidealiserat London lite i mina tankar…
Jag minns att gångerna jag varit där har jag blivit helt överfylld med kärlek och känslan av att ha hittat hem, jag har verkligen stortrivts och älskat varje minut. Men jag är ändå lite rädd att jag kanske har förstorat det hela lite i mitt sinne.
Jag är också rädd för att behöva åka tillbaks till Sverige och att ingenting blir som planerat. Jag vill verkligen inte komma tillbaka förrän efter minst ett halvår iallafall. Det skulle kännas som ett nederlag för mig. Aldrig att jag kommer tillbaks och hör allas kommentarer “Vad va det jag sa?!" and so on. Big no.
Så, minst ett halvår blir jag borta iallafall. Förhoppningsvis kan jag komma hem till jul iallafall, cross my fingers.
Jag har börjat träna upp min engelska igen, försöker tänka på engelska och prata så mycket jag kan på engelska. Jag känner att det börjar komma tillbaks igen, jag är ju faktiskt jävligt duktig på språk egentligen.
Det jag är mest rädd för atm är flygresan. Oh my god. Jag försöker se det framför mig och planera hur allt ska gå till, men jag vet ju att ingenting blir som planerat ändå.
& jag känner mig oklar med allt. Känns som jag inte riktigt planerat någonting, men jag vet iallafall att jag inte är ensam om den saken, ellerhur Rebecca 
haha.
Jag ser sjukt mycket fram emot att träffa mina andra londonsvenskar! Ska bli hur kul som helst, och det känns som att det kommer bli bra iallafall. Alla verkar asgulliga och vi kommer ha sjukt kul tillsammans. Hoppas alla matchar och trivs ihop så vi kan leta lägenhet tillsammans, det blir billigare och antagligen ett finare place om man är fler.
Hm, jag skulle kunna skriva ett hur långt inlägg som helst om London men eftersom ingen orkar läsa då så tänker jag inte göra det.
Jag vill bara tillägga att, för två år sedan kunde jag verkligen inte tro att jag skulle åka till London, helt ensam. Det är G-A-L-E-T.
I love it. 
Vill också hälsa puss till Marie som nu befinner sig i USA. Hoppas allt går bra för dig & lycka till på första jobbdagen imorgon. Du kommer klara det galant! <3
